8 Augusti 2016

Om det här med Göteborgsvarvet..!

 

I början av Juni bestämde jag mig för att börja ta tag i det här med träningen på riktigt. Jag tänkte att jag när jag kom hem från Taizé skulle börja springa (Jag hade ju lovat på ett planeringsmöte på jobbet att jag skulle springa Hallstaviksloppet på 3 km i början av september). Så då hoppade jag på en träningsplan på Runkeeper. Att jag skulle börja springa 5 km, utslaget på 2 månader. Jag tänkte att 2 km ”gratis” var väl ingenting, och det kunde jag ju göra. Innan jag åkte till Taizé fick jag besked om att jag skulle byta jobb, så  Hallstaviksloppet blir inte av, men viljan och motivationen att börja springa fanns där ändå…

 

Hem från Taizé kom jag, bara för att bli totaldäckad med en förkylning. Här var jag taggad och redo att börja springa, och så blir jag liggandes med astmaproblem och feber…

 

Men så blev jag frisk, och gav mig ut på en promenad, och tänkte att jag skulle börja långsamt nu när det inte fanns någon tidspress med att få igång springningen inför loppet, men det var ändå skönt att komma igång någonstans. Promenaden ledde in mig på en skogsväg, bara för att jag 100 meter in skulle göra en totalvändning pga anfallande mygg, och då sprang jag för att bli av med myggen, och sen fortsatte jag springa. och springa och springa. Den dagen blev det 3 km, varav jag sprang 1 km! SÅ SKÖNT!

 

Sen har jag fortsatt på samma bana hela semestern. 17 gånger kan runkeeper räkna ihop att jag varit ute under Juli månad. Och jag har ökat tiden och distansen med hjälp av världens bästa coach! Så när morbrorsfrun föreslog att vi skulle springa Göteborgsvarvet, så var det ingen tvekan. För ett år sedan så trodde jag inte att jag skulle må så här bra, vara i såhär bra skick… Från att ha suttit hos psykolog och gråtit för att jag inte ens vågat ge mig ut på en promenad av rädsla för att ramla och inte kunna få hjälp av någon (om jag skulle bryta benen…) till att nu kunna springa. Det är en sådan underbart skön känsla! Att känna hur kroppen jobbar, och hur mycket jag klarar.

 

Så nu finns ett klart och tydligt mål: 2,1 mil den 20 Maj! Och det ska jag bara klara – såklart!

7 Augusti 2016

 

Jag minns en dag på oceanen, emot oss kom ett ensamt skepp.
Jag stod och tittade vid relingen, i skeppets akterstäv fladdrade en fana
Där vinkade den svenska flaggan, då tänkte jag att dessa män
Och kvinnor där på skeppet, far vår väg tillbaks
Vi seglar bort, de seglar hem

Hemma, var ligger det nånstans?

Kan nån ge svar?
Nu är det midsommar och dans, hos mor och far

I sju år har hjärtat varit delat, hemman har funnits på bägge sidor om landet, men nu, idag. Då kan jag ge svar, Hemma..!

(Låten ovan har fått bota längtan till familj och till hav väldigt många gånger)

17 Juli 2016

Så är packandet igång. Och för en gångs skull ser jag fram emot det här så mycket faktiskt. Här ska rensas!!! I helgen har mina två förråd blivit rensade och ihoppackade, så nu står 7 st flyttkartonger färdigpackade. Och helt plötsligt kändes det inte lika betungande med all packning som kvarstår.

Det är ju fortfarande en hel del kvar att packa ihop såklart, men det här var ändå de två rummen som var mest prylpackade, så jag är väldigt nöjd med att ha rummen färdiga! Bara en högtalarpelare som ska få nytt hem, så är förrådet helt tomt!

 

Sen att vinbären på vinbärsbusken hann mogna innan jag flyttade, så jag kunde göra en burk mästersmedsgelé innan jag flyttar, kändes riktigt bra!

 

14 Juli 2016

There and back again… I ganska exakt sju år har jag bott i Uppsala län, ganska exakt på dagen sju år är det sedan jag fick besked om att jag kommit in på högskola för att plugga teologi. Många har turerna varit och mycket har jag gjort och fått uppleva. Många människor har jag lärt känna, och många många finns för alltid med i hjärtat. Därför är det med både glädje och sorg jag nu kan meddela att jag ska flytta hem. Jag har sagt upp mig från mitt jobb i Hallstavik och spenderar min semester med att packa, röja och flytta. Tillbaka till Stenungsund, där jag sedan får påbörja en tjänst i Svenska Kyrkan där. 

Jag är enormt tacksam för alla år på äventyr och på vift, men nu ska det bli så skönt för den här Bohuslänningen att få komma just hem (att det sen ser ut som att jag blir tjôrbû vet jag inte vad jag ska säga om… ). Första veckan i Augusti går flyttlasset från Mästersmeden, och jag ser fram emot alla nya äventyr som ligger framför mig!

There and back again!

IMG_5021