Det är svårt, så svårt…

Idag är det ett år sedan himlen fick en vacker ängel och ett år sedan du fick komma till den där stranden och träffa mannen med de lysande ögonen, din älskade Edi. Idag har jag ett ljus tänt hela dagen för dig. Jag saknar dig så och jag älskar dig, massor! Jag är så tacksam över tiden vi fick tillsammans! Dina sagor kommer alltid finnas kvar i mitt hjärta! 

För ett år sedan skrev jag inlägget nedan. Under en stund av känslomässigt kaos när jag skulle åka hem till Österbybruk igen, även om jag visste att jag snart skulle behöva återvända, då av en helt annan anledning.. Att ta avsked av min älskade Hertha.

”.. Så är nog dagen kommen, dagen jag egentligen bara väntat på i många år… Jag vet ju att vi har många äldre i familjen som börjar närma sig riktigt gammal ålder. Och döden är ju faktiskt det enda som är säkert i livet…

Nu så ligger Du och väntar på sin stund. Stunden då du äntligen får återförenas med din älskade Edi. Du berättade att du vet att det är ett underbart ställe du ska till. Och att Edi står på en sandstrand och väntar på Dig. Och hans ögon lyser av så mycket liv.

Första gången jag var in till dig så tog jag din hand och berättade för dig att det var jag som stod där så greppade du mina händer riktigt hårt och sa ”sofia. Älskade Sofia. Jag vet att det är sista gången vi ses. Men Sofia, du vet. Du vet att jag kommer få det bra. Du vet att jag kommer till ett underbart och bra ställe. Och Edi är där.”

Jag berättade för dig att jag älskar dig, och du sa att du älskar mig också, och du försäkrade dig ännu en gång att jag vet att du kommer ha det bra.

Sen gick jag ut från rummet för att inte göra dig upprörd med mina tårar och för att låta mina systrar få en stund med dig.

När jag kom tillbaka så hade du slumrat bort. Jag tog din hand och du kramade om den, jag satte mig på stolen som stod bredvid din säng och fortsatte hålla din hand. Dina ansiktsuttryck såg till en början väldigt fridfulla ut. Som om att du sov. Jag och flera med mig fick intrycket av att du gärna hade velat somna in där och då, med så många av din älskade familj runt dig.

Efter en stund vaknade du upp igen och då hade du ont, mormor larmade då direkt efter sköterskan.

Jag lämnade återigen rummet…

Tredje gången jag var inne hos dig så var även mamma med. Och efter en stund så pussade hon dig på pannan och så gick hon ut ur rummet. Då vaknade du till, du såg att det bara var jag vid din sida. Då bad du mig att vi skulle be en bön tillsammans. Så tillsammans bad vi: ”Herren välsigne dig och bevara dig. Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig. Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid. I faderns, sonens och den helige andens namn.. Må Gud beskydda dig Hertha, nu och alltid så att vi ses igen i den stora glädjen. Amen.”

Mina sista ord till dig var: Jag älskar dig.”

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s