27 Januari 2016

Alltså, det här med tiden, den bara rusar ifrån mig!

 

Till mitt försvar så får jag nog säga att jag börjat på nytt jobb sedan 1 Januari, och farmor dog. De två i kombination gjorde att bloggen fick ta en lägre plats på min prioritetsordning… Men nu börjar jag känna att jag håller på att landa i 2016!

 

På nya jobbet går det bra, det är mycket att lära sig. Det allra roligaste är att arbetslaget är så tätt sammansvetsat och det känns som det finns en bra sammanhållning och kamratskap i gruppen, vilket kanske inte alltid varit självklart på andra arbetsplatser jag jobbat på!

 

Med min viktresa så verkar det som att den hamnat på en platå (ÄNTLIGEN!!!) och jag gick ner 52,9 kilo innan det tog stop, eller stop tog det inte, men nu ligger jag ganska still och rör mig egentligen inom något kilo upp eller ner. Men den här rasande farten som viktnedgången haft har tagit paus just nu. Och det känns ganska skönt. Såhär har det varit sedan nyår egentligen, och jag kan tycka att 50 kilo på ganska exakt ett halvår är strongt jobbat! Jag är stolt och glad över mig själv och min kropp. Men nu behöver vi lite andrum och återhämtning innan vi tillsammans tar de sista kilona. Det har varit ganska tufft att ha den farten på viktnedgången. För även om jag har mått oförskämt bra efter operationen så har kroppen känt trött och det har ganska länge funnits en längtan efter platån. För att jag ska hinna inse själv vad som faktiskt händer med mig och min kropp. det är hjärnan som ska hänga med.

 

Nästan varje dag så gör jag saker som var svårt för mig att göra innan operationen: igår kröp jag upp i soffan och kurade ihop mig till en liten boll, jag kan sitta på golvet med barngrupperna länge, jag kan sitta med benen i kors, jag har en hals som jag upptäcker varje gång jag sätter upp håret och ser mig i spegeln. Det går inte åt lika mycket tvål och det är inte lika stort projekt att tvätta sig. Det är galna grejer egentligen att lägga märke till, men för mig är det så stort!

 

Vad gäller kostmässigt så äter jag det mesta, det finns några stora NEJ och förvånande nog så är det samma som andra som gjort operationen också har på sin NEJ-lista. Korv är en sådan sak, jag trodde att jag inte kunde äta det för att det var det jag fick upp några dagar efter operationen, men när det är många fler som säger samma sak så känns det ju som om att det kan vara något annat. Jag äter det mesta, men försöker hålla kolhydraterna på minimum, det ska verkligen vara goda kolhydrater som jag ska äta dem. Ingen mening med att äta saker som inte är goda! Självklart är det så att jag inte äter lika mycket som en ”normal” människa gör, men det känns också helt okej, jag saknar verkligen inte de där mängderna mat. Så länge som maten på min tallrik är god så räcker det, och det blir oftast över!

 

Det svåraste jag skulle säga är nog på jobbet när det är stressigt och jag inte hinner äta mina mellanmål ordentligt. Då blir jag vrålhungrig på lunchen och då skyfflar jag in maten och då får jag betala med magvärk i någon timme sedan, men det ska jag nog komma till bukt med. Har lagt ner lite ölkorv och beef jerky i min skrivbordslåda så jag alltid har något att äta på kontoret.
  
 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s